-min.jpg)
Europaparlamentet vill införa 16‑årsgräns för sociala medier
Sammantaget visar både Europaparlamentets resolution och svenska undersökningar att frågor om barns användning av digitala medier är högaktuella.
Lagförslaget och det svenska perspektivet
- EU-förslag: Europaparlamentet vill införa 16-årsgräns för sociala medier och helt blocka barn under 13 år. Resolutionen är i nuläget en rekommendation och ingen lag.
- Föräldraskepsis: Föräldrar till barn upp till 12 år ser i större utsträckning sociala medier som beroendeframkallande (44%) och ohälsosamma (29%).
- Minskad användning: Bara hälften av 9–12-åringarna använde sociala medier 2024; den daglig användningen har minskat 13 procentenheter. (Ungar & Medier 2025)
- Tonårstiden online: +5 procentenheter 13–16-åringar och +10 procentenheter 17–18-åringar upplever att de använder sociala medier för mycket, med “för mycket” menas 2,5–3 timmar per dag.
- Behov av vägledning: EU:s rekommendationer och svenska trender visar att unga behöver ökad vägledning för hälsosam användning av sociala medier, vilket påverkar plattformarnas framtid.
Den 26 november röstade Europaparlamentet igenom en resolution som förespråkar en gemensam europeisk minimiålder på 16 år för användning av sociala medier, om inte föräldrar eller vårdnadshavare ger sitt tillstånd. I samma resolution föreslås även att barn under 13 år ska vara helt blockerade från sociala medieplattformar, videodelningstjänster och “AI‑kompanjoner”. Resolutionen är icke‑bindande och fungerar som parlamentets rekommendationer till medlemsländer och plattformsleverantörer, uppger Reuters.
Svensk kontext: ökad skepsis bland föräldrar
Enligt rapporten Föräldrar & Medier 2025, som gavs ut i höstas av Mediemyndigheten, har föräldrars negativa attityder till sociala medier, digitala spel och Youtube ökat. Särskilt bland föräldrar med barn upp till 12 år. Många uppger att sociala medier är beroendeframkallande, stjäl tid från viktiga aktiviteter och kan leda till ohälsa. 44% av Föräldrar till 9–12 åringar, instämmer helt och hållet med att sociala medier är beroendeframkallande och 29% anser att det leder till ohälsa. Båda faktorerna har ökat kraftigt, med 16% respektive 11%, sedan 2022.
Barns användning av sociala medier minskar
Mediamyndighetens andra rapport i ämnet, Ungar & Medier 2025, visar att andelen barn 9–12 år som använder sociala medier har minskat sedan 2022. Hälften av barnen i denna åldersgrupp använde sociala medier år 2024, och andelen dagliga användare har minskat med 13%. 9‑åringarnas dagliga användning har till och med halverats sedan 2022. Yngre barn blir också mer restriktiva med vilka uppgifter de delar i sina profiler.
Tonåringar upplever att de lägger för mycket tid på sociala medier
Rapporten visar också att bland tonåringar 13–18 år ökar andelen som anser att de ägnar för mycket tid åt sociala medier: +5 procentenheter i gruppen 13–16 år och +10 procentenheter i 17–18 år. Den dagliga användningen, för de som anser att de spenderar ”för mycket” tid på sociala medier, är 2,5–3 timmar. Medan tonåringar som upplever användningen som ”lagom” spenderar drygt två timmar per dag. Flickor anger generellt längre tid än pojkar.
Vägledning behövs
Sammantaget visar både Europaparlamentets resolution och svenska undersökningar att frågor om barns användning av digitala medier är högaktuella. EU:s förslag om en minimiålder på 16 år för sociala medier och striktare gränser för yngre barn speglar en växande internationell oro för barns välbefinnande online.
Samtidigt visar Mediemyndighetens rapporter att svenska föräldrar blir allt mer skeptiska till sociala medier, att användningen bland yngre barn minskar och att tonåringar upplever att de ägnar för mycket tid åt sociala medier.
Tillsammans understryker både vikten av EU:s rekommendationer och den svenska verkligheten att barn och unga behöver och kommer få ökad vägledning för att använda sociala medier på ett hälsosamt sätt. Vilket i förlängningen kommer att påverka deras framtid som annonseringsplattform och kommunikationskanal.
