Svenskarna och internet 2025 – AI, sociala medier och bluffannonser i fokus

Svenskarna och internet är en årlig studie som genomförs av Internetstiftelsen och som kartlägger hur svenskar använder internet och digitala tjänster. Rapporten ger en unik bild av hur digitala beteenden förändras över tid, och fungerar som en viktig källa för alla som vill förstå hur teknik påverkar vardag, samhälle och näringsliv. Årets resultat visar tydligt att både AI och sociala medier är områden i förändring och båda påverkar direkt hur företag behöver tänka kring sin kommunikation i framtiden. 

AI förändrar förväntningarna på företag

Fyra av tio svenskar över åtta år använder AI-verktyg 2025, och bland unga vuxna i åldern 15 till 25 år är användningen nästan dubbelt så hög. ChatGPT är det klart dominerande verktyget och används av var tredje svensk, medan Microsoft Copilot ligger på andra plats och används av var tionde svensk. Mellan 2024 och 2025 ökade användningen av AI-verktyg med fem procentenheter bland svenskar i åldern 18 till 84 år. Tidigare år var män och kvinnor ungefär lika aktiva, men under 2025 ökar användningen snabbare bland män, vilket resulterar i ett könsgap på sju procentenheter.

År 2025 vänder sig drygt var femte svensk till AI-verktyg för frågor som de annars skulle ha sökt svar på via Google eller Bing. Bland dem som använder AI är det mer än hälften som föredrar att fråga AI istället för att googla, och allra mest benägna att göra detta är 00-talisterna. Dessutom ställer var fjärde svensk frågor till AI som de bedömer att en traditionell sökmotor inte skulle kunna ge svar på. Mest benägna att använda AI-verktyg istället för att googla  är gymnasieelever där varav hälften använder AI istället för sökmotorer. 

AI används inte bara för att ersätta Google-sökningar utan även till att från att ge hälsoråd, förklara komplex information och stötta i vardagsplanering. Detta innebär att konsumenterna vänjer sig vid snabba, skräddarsydda och pedagogiska svar. AI fungerar också som bollplank, idégenerator och i vissa fall som en vän, vilket höjer ribban för hur företag behöver möta kunder i dialog och service.

Mer än hälften av svenskarna har ännu inte använt AI-verktyg, och skälen är många. Vanliga orsaker är bristande kunskap om vad AI-verktyg är, hur man använder dem eller vad de kan användas till, samt att man tycker att det går lika bra att googla. Många upplever också risker, som felaktiga svar, bristande källhänvisningar eller hot mot personlig integritet. En del avstår av princip, till exempel av oro för klimat, upphovsrätt, arbetslöshet, språklig eller kognitiv påverkan, eller farhågor om att AI kan hamna i fel händer. Andra får inte använda AI på jobbet eller hemma, och vissa studerande avstår för att AI kan uppfattas som fusk.

Sociala medier fragmenteras och direktkommunikation premieras

På sociala medier ser vi en liknande rörelse. Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat och Linkedin är störst totalt sett, men daglig användning berättar en annan historia, där toppar Facebook, Instagram, Youtube, Snapchat och Tiktok. Bland yngre dominerar Snapchat följt av Youtube, Instagram och Tiktok, medan Facebook tappar i relevans. 

Två tydliga trender sticker ut 2025. Threads har tredubblat sin användning sedan förra året och växer snabbast av alla plattformar, medan X/Twitter tappar markant och många lämnar plattformen, ofta med Elon Musks ägarskap som förklaring. Samtidigt ökar Whatsapp kraftigt och används nu mer än Messenger bland barn och ungdomar, vilket pekar på att direktkommunikation i privata kanaler blir allt viktigare än öppna flöden.

Annonsbedrägerier på sociala medier

Under det senaste året har sex av tio svenskar sett en bluffannons på sociala medier, och tre procent har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri. Män i pensionsåldern är den grupp som drabbats mest, med dubbelt så hög exponering som genomsnittet. Bluffannonser upptäcks oftast eftersom erbjudandet verkar för bra för att vara sant, och de handlar främst om mode, såsom kläder, skor och väskor, eller investeringsmöjligheter som kryptovaluta. Facebook och Instagram är de plattformar där flest sett bluffannonser.

Trots den höga förekomsten anmäler endast en tredjedel av dem som sett en bluffannons den till plattformen, särskilt sällan bland äldre, och vanliga skäl till att avstå är brist på tid, ointresse eller uppfattningen att det känns meningslöst.

Bluffannonser påverkar också konsumentbeteendet. En tredjedel av svenskarna har avstått från att köpa en produkt de varit intresserade av eftersom de misstänkt att det rörde sig om en bluff, och beteendet är vanligast bland 70-talister samt bland kvinnor.

Hela rapporten Svenskarna och internet 2025 hittar du här.

‍